Hur kan man sakna en plats?

 
 
 
 
Hur kan det ha gått så lång tid sedan jag kom hem från mitt utbytesår? Varför har jag inte åkt tillbaka och hälsat på?
Saknar Hawaii, min värdfamilj, vardagen och att få växa som person. Saknar att vakna upp och kunna kliva utanför dörren och rakt in i ett äventyr. Ta på sig ett par flipflop som skaver mellan tårna för att veta att snart kommer jag få ta av mig dom och känna den varma sanden mellan tårna. Spelade ingen roll om det var ett äventyr till Target, en black sand beach eller till vulkan toppen. Dagen var aldrig den andra lik. 
Vänskapsbanden man kan bygga upp på ett år och som man sedan behåller. Man behöver inte höras varje dag, men man vet fortfarande att dom finns där, på andra sidan av atlanten. 
Hade det inte varit en resa på mins 24 timmar hade jag lugnt kunnat sätte mig på ett plan imorgon, packa en carry on med en bikinni, ett par shorts och en t-shirt och spänderat jul och nyår hos dom. 
Har man själv inte upplevt det så tror jag inte att man riktigt kan förstå hur ont i skälen det kan göra. Att tänka tillbaka på kanske ett av sina bästa år. Och veta att man kanske aldrig kommer kunna åka tillbaka. 

Framme hos familjen

Jag är framme och jag mår bra! 
Ska jag vara ärlig har jag lite hemlängtan och det slog mig hårt i ansiktet igår.. Men försöker hitta på massa saker så jag slipper tänka på alla hemma i Sverige. För så fort jag tänker på dom där hemma får jag tårar i ögonen.. Men men, har varit här i 3 dagar nu och min familj är toppen! Mitt rum är super fint och ungarna är trevliga! Har snart träffat hela stora släkten. Idag blir det ett besökhos mormorn och hennes pool. Så det ska bli mysigt. Ska nämligen spändera helgen med familjen så dom lär känns mig och jag lär känna dom! För på måndag börjar allvaret. På måndag är min första heldag med barnen! Jag är dock inte själv, för deras nuvarande au pair åker inte hem fören nästa vecka. Så på måndag ska jag följa henne runt, på tisdag ska jag börja jobba lite själv, och sen så blir det fler och fler timmar till mig! Och veckan efter det får jag ta hand om dom helt själv!
Fick också reda på att famljen ska åka till sitt sommarhus och jag ska med i slutet på augusti! Så det blir nog roligt! 
Men just nu hoppas jag på att hemlängtan lägger sig långt ner i ryggsäcken och inte kommer och hälsar på fören om kanske 1 år eller så! För jag orkar inte gå runt med tårar i ögonen och vara gråtfärdig! 
Så nu blir det att ta på sig solkräm då vädret visar 30grader och det kommer bli så mycket varmare! Packa väskan med lite vatten och en bok och sedan vänta på att åka till mormorn! 
Ha det så jäkla gött i Sverige så hörs vi snart! Och till alla där hemma som jag känner så saknar jag er grymt mycket så det gör ont (och självklart får jag tårar i ögonen just nu när jag skriver detta)... Sköt om er så ses vi snart! Ett år går grymt fort!!! (Detta säger jag till mig själv!!!) 

Mitt utbytesår i bilder ~ part three

Kina mat, inte den bästa direkt..
Selfie!! 
Solnedgång nere vid stranden!
Thanks giving!!! Massa god mat!
Selfie!!
Julafton parad med massa lastbilar och bilar i olika slag! 
Saknar den här lilla skiten!! 
Behöver jag skriva det igen ;) Selfie!!!