Pre-jul

 
I onsdags efter jobbet så ställde jag mig i köket och förberedde lite julmiddagsmys. Jag hade bjudit hem tjejerna och vi hade det sjukt mysigt. Vi böt julklappar, drack glögg, kollade på film som inte alls var julrelaterad, pratade och hade det allmänt mysigt och bra. En typisk tjejkväll! 
Vi kastade fram kameran och försökte ta lite olika bilder för att uppdatera. Men kameran ville inte smarbeta för fem öre. Så vi drog fram blixen och blev bländade! Men bilder blev det i alla fall!

Julfint

 
Igår var en knasig dag. Rebecca och jag bestämde oss för att ta oss in till Västerås, men det visade sig att min bil ville inte starta pga kylan och Rebecca fick inte upp sina dörrar. Så den planen gav vi upp och bestämde oss istället för att ta oss ner på stan, fylla på våra busskort och sedan ta oss in till Uppsala för lite julklapps shopping för min del. Så nu är jag klar! Så skönt. 
Idag är det lucia och jag ska försöka få med mig någon ner till stan för att få se på lucia tåget! Har inte sett Enköpings tåg och är super nyfiken på hur det kommer se ut! 
Tro det eller ej, men jag tog tag i mitt rum också! Så nu är det städat och klart och jag ska bara ner med allt som ska kastas till garaget. Så nu hoppas jag på att det håller sig rent fram till julafton! 

Hur kan man sakna en plats?

 
 
 
 
Hur kan det ha gått så lång tid sedan jag kom hem från mitt utbytesår? Varför har jag inte åkt tillbaka och hälsat på?
Saknar Hawaii, min värdfamilj, vardagen och att få växa som person. Saknar att vakna upp och kunna kliva utanför dörren och rakt in i ett äventyr. Ta på sig ett par flipflop som skaver mellan tårna för att veta att snart kommer jag få ta av mig dom och känna den varma sanden mellan tårna. Spelade ingen roll om det var ett äventyr till Target, en black sand beach eller till vulkan toppen. Dagen var aldrig den andra lik. 
Vänskapsbanden man kan bygga upp på ett år och som man sedan behåller. Man behöver inte höras varje dag, men man vet fortfarande att dom finns där, på andra sidan av atlanten. 
Hade det inte varit en resa på mins 24 timmar hade jag lugnt kunnat sätte mig på ett plan imorgon, packa en carry on med en bikinni, ett par shorts och en t-shirt och spänderat jul och nyår hos dom. 
Har man själv inte upplevt det så tror jag inte att man riktigt kan förstå hur ont i skälen det kan göra. Att tänka tillbaka på kanske ett av sina bästa år. Och veta att man kanske aldrig kommer kunna åka tillbaka.